remiss.blogg.se

Det är så svårt. 

Att vara förälder och känna sig otillräcklig. Uppleva att världen runt en rasar, men fortsätta gå upp, laga middag, finnas där.

Det kräver enormt mycket av en och jag förstår de som inte orkar. Som bara stannar i sängen. Som ger upp. 

Jag drivs av kärleken till barnen och katterna. Men vissa dagar är svårare än andra. 

Nu är barnen iväg på resa med sin pappa. Saknar dom, känner mig oerhört ensam. Men samtidigt så är det skönt att att kunna vara ledsen och sörja Maxi på mitt sätt. Leva på te och knäckebröd de dagar matlusten inte finns där. 

Försöker tänka lite framåt. Bokat in en julkonsert för mig och barnen. Och köpte tidigare i veckan även biljetter (via pre-sale) till Ghost i Köpenhamn åt mig och äldsta. 

Idag släpps de för alla. Får se om några av äldstas kompisar också ska gå. 

Funderar också på en kompis till Ozzy. Han hade behövt det. Men jag vet inte om jag klarar av att älska en ny katt redan.