Viktiga lärdomar
Jag har lärt mig något viktigt med tiden.
Att bearbeta. Att våga känna det jag känner.
Att sluta stänga av.
Det finns alltid de som har det sämre, som har upplevt värre saker.
Men det finns också de som har det bättre, som varit mer förskonade från sorg och smärta.
Och nu när jag börjat känna, är det svårt att inte göra det.
Det är både jobbigt och härligt...
Särskilt tydligt har det blivit nu, sedan yngsta dottern föddes.
Jag är så lycklig över henne att det känns i hela kroppen.
Men jag är också så ledsen och orolig att det kan vara svårt att sova.
Jag sörjer att jag saknade förmågan att njuta lika mycket av hennes storasyster som bebis.
Och är både glad och lite ledsen över att jag inte kunde tillåta mig att fullt ut känna och främst att
uttrycka den rädsla, oro och skräck jag upplevde med henne ända från den dag graviditeten var ett faktum.
Min bebis!
Jag har fått en dotter till. Tre månader är hon nu.
Det var inte helt utan komplikationer.
Jag är fortfarande orolig och rädd ibland.
Men jag njuter så mycket det går.
Hon är underbar.
Hon är min revansch på livet efter allt som togs ifrån mig förra gången!
Det var inte helt utan komplikationer.
Jag är fortfarande orolig och rädd ibland.
Men jag njuter så mycket det går.
Hon är underbar.
Hon är min revansch på livet efter allt som togs ifrån mig förra gången!
