Here we go again…
Jag tycker jag har väldens bästa upplägg när det gäller jobb. Fri att styra över mina dagar och arbetstider nästan jämt. Det är bara några enstaka dagar per år då jag förväntas vara på plats och deltaga vid gemensamma arrangemang och utbildningar.
Men annars kan jag ta sovmorgon när jag behöver. Gå hem tidigt för att vara med barnen osv.
Att jag har det så (bra) beror på att jag i perioder jobbar desto mer. Att det finns veckor där antalet timmar landar på allt mellan 60-80 per vecka. Just nu är det en sådan period. Lite speciellt när många andra har semester eller i alla
fall jobbar i lite lugnare tempo.
I morse startade jag datorn vid 07. Nu är klockan snart 19. Men jag är långt inifrån klar för dagen. Ögonen svider. Och jag känner den välbekanta värken i kroppen, främst i benen. Feber. Inte för att jag är sjuk. "Bara" utmattad. För lite sömn
och för mycket stress under alltför många dagar har den effekten på mig.
Men det är priset jag betalar för att ha det som jag har det resten av året. Och min bedömning är att det är värt det.
Så snart jag stäng av datorn för kvällen ska jag planera kommande veckor ihop med barnen. De vill hitta på en massa kul saker och jag tänker att vi ska göra så mycket vi hinner (och har råd med) av det.
Denna vecka ska jag ut själv både torsdag och fredag. Men till helgen hittar vi på något tillsammans tänker jag. Och såklart även i nästa vecka när även jag äntligen har SEMESTER!
Jobb till trots hinns det med lite annat också. Bland annat födelsedagsfirande hos en vän, vaccination av katterna (hemma = dyrt, men oerhört bra beslut) och glass med en annan vän i ösregn i Lomma (syns inte på bild hur blött mitt hår är…men det var det. Och vi får ge glassfikan en ny chans senare i sommar)!
Kommentarer
Trackback
