Svårast av allt
I morgon ska jag prata inför så många som har möjligheten att förändra. Som sitter på alla de ting som på riktigt kan göra framtiden annorlunda för dagens unga.
Och jag är nervös för att prata inför folk för första gången på länge. Men jag är förberedd. Vet precis vad jag vill få fram. Och jag kommer be folk lägga undan sina kameror. För jag kommer högst sannolikt börja gråta. Och det jag tänker
berätta hoppas jag kan få stanna i rummet.
Någon gång kanske jag kan berätta för er. Någon gång långt, långt fram i tiden.
Sedan ska jag ta mig hem. Låta allt tungt sjunka undan. Låta dagen bli den dag av glädje den är. Gå ut och äta middag med mina barn och deras pappa. Fira livet. Glädjas över att jag får dela det med just dem!
Kommentarer
Trackback
