remiss.blogg.se

Tiden går så sjukt snabbt! Veckorna bara...tar slut. Hade en fin helg med mina döttrar. Vi gjorde inget särskilt egentligen. Promenerade upp till stan. Köpte glass och smågodis. Började se en serie på Netflix och kopplade in SingStar…till katternas förtvivlan. Yngsta dottern var imponerad. "Mamma, du är såå bra. Du sjunger som en sångerska" Njuter av att fortfarande lite då och då kunna vara hennes idol. Den tiden är nog snart förbi. (Förhoppningsvis återkommer den när tonåren är över).

Min egen mamma är inget annat än en superhjälte. Jag förstår det mer och mer. Kan inte fatta hur hon ensam orkade med tre barn på heltid samt ett jobb inom vården och på något sätt...fick oss att ens överleva alla tre! Samtidigt så förstår jag varifrån kraften kommer. Kärleken som är större än allt. "Tyrannosaurus Rex mamman" som skulle göra allt för sina barn. En urkraft, envishet och styrka för att beskydda. 
Jag är så tacksam mot livet för att jag fick bli mina barns mamma. Jag är så tacksam för att det blev precis just dessa två fantastiska individer som jag får kalla för mina döttrar.

Nu följer en vecka av saknad. Men med jobb och vänner. Likarättsdagar, vin, aktiesnack, inspirationsdag, fika, regionalt forum, veterinärbesök, planering av kontorsfest och en massa annat.
Så det ska nog gå fort denna vecka med.