När musiken tar slut

En gång för sådär halva livet sedan hade jag en kompis som använde samma smeknamn på alla sina flickvänner... Alltså, han hade inte flera flickvänner samtidigt - men många, korta relationer och tjejerna fick alltid samma smeknamn. Älskling, fine att det "återanvänds", men allt annat...nja. Känns lite sådär.
Ungefär som att ha ett husdjur som dör och ersätta det med ett nytt och döpa det till samma namn. (Men det är bara jag och min syn på det).

En annan sak på samma tema är musik. De där låtarna som blivit favoriter och håller år efter år. Men som ofta är starkt förknippade med minnen. Inte sällan med en person. Och att introducera en låt som man på något sätt tillägnat någon annan en gång i tiden. Som man har delat med någon... Det är inte helt självklart för mig. Favoriterna är ju liksom "förbrukade" på olika sätt. En spelades på en väns begravning i tonåren, en påminner om branden och en hel del är förknippade med ex. Det gör det inte bättre att jag lyssnar på texterna också.

Fick tips om en låt för ett tag sedan. Lyssnde och tyckte spontant om den. Tills jag förstod innebörden. Något av det mest smärtsamma jag hört. Vilket jag svarade. Fick återkoppling ett par dagar senare... "Tack, nu har du förstört den för mig, jag hade inte lyssnat på texten innan". 

Måste hitta ny musik. Ofärgad av mitt eget liv och tidigare minnen. 
Tipsa mig! (Jag lovar att inte berätta för dig vad den handlar om) 😜

Händer alldeles för ofta...
#klockan04ärbästatidenattlösaallavärldsproblemenligtminhjärna



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0