Drömmar

För någon vecka sedan nämnde någon det här med drömmar och drömtydning… Och jag började läsa teorier av Freud och Jung (med flera) kring drömmars betydelse. 

Tror inte alls på att drömmar skulle ge föraningar och förvarningar om framtiden. Men däremot tror jag att de många gånger kan lyfta fram såväl outtalade önskningar som rädslor. Och att drömmar är baserade på minnen är väl knappt något att ens ifrågasätta. Om det är någon verklig bearbetning däremot är väl kanske inte helt klart. 

Igår kväll skrev jag i säkert över en timme. Kände att jag var redo att få ner i text allt som framkommit under den utredning jag nyligen. gjort. Kanske dumt att göra precis innan jag gick och lade mig… Drömt och vaknat om vartannat hela natten. Och drömmarna! Lättad att det bara var just drömmar. Komiskt nu i efterhand, men i stunden var jag panikslagen och vaknade helt kallsvettig. 

Hela tre ex fanns med. Och de bytte skepnad emellanåt. Med varann för att göra det hela ännu mer underligt. Barnen (tack och lov som sig själva), alla tre katterna och en gul/grön tam fågel (i storlek av en skata) som alla hade glömt bort vad den hette! 
Jag försökte få ordning på allt. Varför alla var där, varför ett rör i badrummet gått sönder, hur mycket flaskor som skulle med till Danmark för att pantas där (??) Hur de pengarna skulle fördelas och inte minst vad fågeln hette. 

Exen gick inte att få någon direkt kontakt med. De pratade bara med varandra om konstiga förkortningar som tydligen gällde arv och ränta på bostadsrättsföreningar. (Inte lägenheter - utan föreningar). Såklart var de inte överens om vad som gällde. Och alla var irriterade på varann, inklusive mig. 
Jag bestämde mig i det läget för att sluta gå på mina tvärflöjtslektioner som både jag och ett av exen gick på (?) Jag orkade inte träffa honom där varje vecka längre kom jag fram till.

Gissa om jag var lättad när jag vaknade upp ur det kaoset?! 

Vissa saker förstår jag varifrån de kommer. Varför de dök upp i drömmen (om än i lite annorlunda form än i verkligheten). Annat är bara helflummigt och jag har ingen aning om hur min hjärna fått ihop det.

(null)
Skönt att det inte bara är jag! 

Hela förmiddagen satt känslan från drömmen kvar i mig och jag var trots vetskapen om att det bara var en dröm påtagligt omskakad av den. Nu börjar jag få lite distans och tycka mycket mest var komiskt. Sådär som både drömmar och verklighet kan te sig i efterhand. I stunden allt annat än kul, men lite längre fram ganska roligt trots allt. 

P.S 
Jag ska dela mer om utredningen inom kort. Har tänkt göra det och vill göra det. Men när jag börjar skriva om den så blir det ofta så rörigt och det måste få ta sin tid att få bitarna på plats. När jag väl publicerar vill jag att det ska vara tydligt och kunna ge er som läsare något. Och vägen dit är faktiskt en väldigt bra bearbetning av det hela för mig själv. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0