Ledighet.
Tror aldrig jag längtat så mycket efter ledighet som nu. Jobbade fram till 19 idag och nu är det tvätt. Men med start i morgon så har jag semester!
Känns lite konstigt att ha semester och inte ha barnen… Vad fyller man all ledig tid med då liksom?
Jag vågar knappt skiva det, men har bestämt mig för att stanna hemma med katterna över jul. Bara jag och dom.
Först kändes det sorgligt och lite skrämmande. Men ju mer jag tänkte på det desto mer tilltalades jag av det. Dagar då alla andra är upptagna med sina närmsta = totalt social tystnad och ro att bara vara.
Det finns få saker som skriker "misslyckande" som att inte ha en egen familj att fira jul med. Enligt andra, bara gällandes mig och i mitt huvud bör tilläggas. Men förnuftet säger samtidigt att det spelar ingen roll vad andra tycker och tänker. Vem bestämmer att det är mer tragiskt att vara ensam under julen än annars? Och det finns olika slags ensamhet.
Den här julen tenderar dessutom bli en av de bättre de senaste åren.
2019 grät jag mig igenom hela julen och trodde jag nått någon slags botten avseende hur förtvivlad man kan vara utan att vara deprimerad. Men 2020 bevisade mig fel. Det gick att vara ännu mer förstörd av sorg. Får fortfarande en klump i magen av att tänka på hur livet kändes då. Förra året började det kännas lite fint igen. Någon slags varm julkänsla trots allt som var och varit tufft.
I år…ja, det känns faktiskt ganska bra. Om än lite ensamt. Funderade på julmat, men gillar det ju inte ens särskilt mycket. Så skippar det till förmån för sånt jag uppskattar.
Ska tända massa ljus, äta ost, dricka vin, läsa och se på film. Katterna ska få grädde och godis. Mina små älsklingar och de absolut finaste dunbollarna jag vet!
