Have I told you lately

Igår spelade Melissa Horn på Malmöfestivalen. Ville så gärna se henne, tänkte göra det. Men kunde när det väl var dags inte finna modet att faktiskt ta mig dit. För fyra år sedan var jag där i publiken. Det var en sån där helt perfekt sommarkväll. Och ändå var det så mycket som blev fel. Sådant jag inte kunnat förmå mig prata om sen, be om ursäkt för. Har skjutit upp det. Tydligen i hela fyra år. Och nu tänker jag att det nog inte spelar någon roll längre. Inte för någon annan än mig själv. 


Idag lyssnar (och sjunger) jag här hemma istället på lite av varje. Och får sällskap av Maxi(!) Han tyckte musik var skrämmande som liten, men har vant sig. Fast enda gången han brukar sätta sig bredvid högtalaren är när det spelas Van Morrison. Har ingen aning om varför?!


Men så idag när jag vred upp volymen så kom han och gosade (!!) och skulle sitta bredvid mig genom såväl "Falla fritt" och "Som jag hade dig förut". 

Älskar texterna till båda. De når in i mitt allra djupaste och jag vet inte längre om de söndrar eller helar mig. Men känslan är mjuk. Den är ömhet, omsorg, längtan, sorg. Allt fint och allt smärtsamt bottnat ur kärlek. 


Sen lyssnar vi på Maxis favorit (som fick bli dagens rubrik). Och gråter lite över Ester. Vi saknar henne så mycket båda två. Och jag tampas på nytt med känslorna av tvivel på om hon visste hur mycket vi älskade henne. Om hon förstod att vi hade velat ha henne för alltid. Att vi inte valde att låta henne lämna oss av några andra skäl än att hon skulle slippa ha ont. 


Saknar barnen också nu. De gick till sin pappa igår kväll. Och efter några timmars ensamhet och lugn kommer saknaden krypandes. Hälften av tiden kommer aldrig vara nog. 


Skiftar fokus och byter till Nirvana. (Maxi ger mig en sur blick och går). Systersonens favoritplatta "Nevermind". Ler för mig själv åt minnet av honom i min bil när han fick välja musik. Trodde han var olycklig, för han satt knäpptyst. Men han var tydligen glad och njöt av resan. Coolaste ungen! 

Fnissar också för mig själv åt minnet av musiklektionen i sjuan när vi skulle skriva egna låtar… Och några av killarna kopierade "Lithium". Klart vår lärare aldrig hade hört den. Han var ju lastgammal, säkert minst 30 år!! 🙈


(null)Fungerar också med musik. (Om ingen ställer frågan). Kan lätt gå igenom hela känsloregistret med hjälp av en varierad spellista. Som idag. 








Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0