remiss.blogg.se

Det är ett väldigt underligt uttryck. Första gången jag stötte på det var i boken "Miranda och pärlhalsbandet". Serien om Miranda var några av mina favoritböcker som liten och jag läste dem om och om igen.

 

Gårdagen blev lite mer av en helkväll än jag hade tänkt mig. Så idag är det lugn med katterna som gäller. Tid att fundera på allt och inget. Skriva lite påskhälsningar. Och började med anledning av hälsningarna tänka på det där uttrycket "pärlor för svin"...

Jag tycker om att ge. Oftast ger det mig större glädje än att själv få, om jag väljer rätt gåva och får se en genuin glädje hos mottagaren. 

Sista minuten, något jag själv skulle vilja ha eller något praktiskt går i de flesta fall bort. Det ska ta tid, krävas eftertanke, utforskning och jag vill verkligen visa "du finns med mig i så mycket av allt jag gör, du är värd min tid, min ansträngning och det här tror jag hade gjort dig glad". I vuxen ålder så kan det ofta bli dyrare saker/resor/upplevelser. (Men priset spelar egentligen ingen roll. Så länge jag har råd så väljer jag att det får kosta). 


Det jag vill komma till är att när mottagaren inte bara ser att det är "en ballong", utan förstår hur unikt anpassad varje detalj i gåvan är - det är vad jag vill uppnå. 

Ett exempel på det är min systerson. Den klokaste och snällaste lille pojke jag vet. (Som för övrigt senast vi sågs noga instruerade mig i hur hans förstärkare fungerar). 
När han fyllde 1 år satte jag ihop en fotobok med bilder från firandet och på hans presenter. Samt lite uppmuntrande och kärleksfulla ord. Han var för liten för att uppskatta den då. Men nu förvarar han den enligt sig själv på "en plats för sina mest värdefulla saker" 😭 

Ett annat är min bästa vän som fick en personlig bok om våra minnen och upplevelser tillsammans. Hon grät när hon fick den. Och sedan ytterligare 20 minuter i ett telefonsvar när hon hade läst den och upprepade att hon aldrig hade fått något så personligt eller fint förut. Hur ingen någonsin hade lagt så mycket tid på något till just henne. (Vilket fick mig också att gråta). 

Den responsen gör att det varit värt varenda sekund, varenda krona (i de fall det kostat) och jag skulle göra det tusen gånger om för att framkalla den känslan hos någon jag älskar och vill ska veta och känna det. Och den totala motsatsen - ja, det antar jag kan falla under just det där med  "pärlor åt svin". 

På tal om att lägga ner tid. Jag planerar ibland i lite väl god tid måste jag nog konstatera... I en tidigare relation ville jag ge något speciellt och kollade upp och beställde en liten grej som jag kände att det här är något jag inte förstår mig på - men trodde och hoppades på att det var något som skulle säga allt det där jag ville förmedla. Att jag såg honom, ville uppmuntra den han var och verkligen försökte.
...Det var ju bara det att när den här grejen äntligen anlände efter många månader så fanns inte längre personen kvar i mitt liv. Funderade på vad jag skulle göra med den. Sedan kom Maxi och gnagade i sig ena handens fingrar. Problemet löst 😂