Igenkänningen (uppdaterad)
Så skön och samtidigt så smärtsam den är.
Långt ifrån ensam. Om kampen för att förstå och få hjälp. Men också om att se det vackra i det lilla och skita fullständigt i vad folk tycker om att jag går till tvättstugan i morgonrock.
220419.
Nu är artikeln tyvärr låst fick jag meddelande om. (Tack för att ni är så uppmärksamma)! Ingressen är väldigt missvisande för innehållet skulle jag säga. Texten handlar inte alls om priviligierade män för 50 år sedan. Utan om i korta drag svårigheten
att få en diagnos som barn, särskilt som flicka. Och ännu mer om man är som minst normalbegåvad, lugn och snäll. Hur det som i själva verket borde klassats som nfp missas och tolkas som utanförskap pga av andra orsaker i ung ålder. För att
senare i livet diagnostiseras som tex ångest, depression eller även bipolaritet. När dessa egentligen i flera fall är symptom på något annat = oupptäckt npf. (Som man vet att det inte är lätt att leva med i det samhälle
vi byggt upp. Och som utan diagnos och förståelse finns stor risk leder till just ångest och depression).
Kommentarer
Trackback
