Hellre kort lycka än långt lidande.
Det gör alltid ont på ett eller annat sätt att bli bortvald. Oavsett om det är som partner, vän, för ett arbete eller något annat.
Och det gör ännu ondare att vara oviktig, bara vara en i mängden av miljarder människor för den som betyder mest för en själv.
(Eller som hoppas kunna göra det en dag. Förlåt 😔).
Snart är det vår. Utan att ha varit vinter. Längtar efter ljusare mornar och kvällar!
Trots allt, så börjar jag ändå ana ett ljus i tunneln och ibland glimtar det till av något som känns som liv inuti mig.
Det låter kanske galet, men det känns som att livet självt belönar mig när jag gör rätt val. När jag följer mitt hjärta och agerar utifrån känslor av kärlek och slutar tänka sönder allt. Så jag jobbar på att lita mer på vad jag känner att jag
vill än vad jag tänker att jag borde 😁
Det innebär kanske ett kortare, men lyckligare liv...och det är det väl värt isf. För varför leva länge och vara olycklig? Verkar jättedumt! 😘
Kommentarer
Trackback
