Mitt år - nytt år!
Nytt år för en själv är det ju faktiskt om man ska vara petig först den dagen man är född... Så idag sammanfattar jag året som gått och allt som varit.
Min första tanke är att det varit ett fruktansvärt år, ett fullkomligt vidrigt, genomgående sorgligt och smärtsamt år. Men när jag ser tillbaka på bilder och minns, så var det inte så.
Visst har året rymt mycket smärta och fler tårar än jag trodde var möjligt utan att dö av vätskebrist... Men det är inte de minnena som är starkast.
Jag har renoverat!
Först äldsta dotterns rum som blev grått istället för blått och med tema "världen".
Sedan mitt sovrum där den mörkbruna väggen byttes mot en blommig fondtapet.
Sist ut var hallen som äntligen blev grå istället för den aprikosfärgade mardröm den var innan.
Jag köpte en bil - min första egna!
En svart Kia Sportage som jag insett är alldeles för stor (och dyr) för mina behov 😂 Men fin är hon! Och vilken prövning med allt som skulle fixas inför och under tiden... Massa oro, ångest och stress. Men också en känsla av att övervinna hinder när jag vågar och bestämmer mig för något. #envis
Våra älskade hamstrar, Bernhard och Valle somnade in. Bernhard som bodde hos mig och var min älskling tog sitt sista andetag med mitt finger vid sin sida i sitt lilla trähus. Att köra honom till kremeringen och sedan hämta hans aska där... Det var så, så tungt.
Vi fick besök av min syster med familj här nere och var såklart uppe i Göteborg också! Jagade massor av Pokémons under vår och sommar ihop med barnen - även i ösregn. Vilket min mamma tyckte var läge att dokumentera med ett foto
😂
Min lilla, numera ganska stora tjej slutade förskoleklass och började skolan på riktigt, 1:an! Hon lärde sig knyta skor och tappade flera tänder. Började på Kulturskolans kör och fyllde 7 år!
Storasyster blev hela 12 år och åker numera buss själv = hon fick trappa upp ridningen till 2 ggr/vecka. Fick sina första betyg och har startat en egen kanal på Youtube som hon lägger massor av tid på varje dag.
Fick också äran att genomföra satsningen "Designjam" som resulterade i en 40 sidor lång rapport kring dagens ungas psykiska mående.
Den känslan blev än mer påtaglig eftersom den jag trodde jag skulle dela livet med valde att lämna relationen. Det blev extra svårt att hantera, för jag kunde inte ställa några följdfrågor när de dök upp och fick hitta svaren själv. Samtidigt behövde jag samla kraft för att ta mig igenom alla sjukhusbesök och försöka hålla ihop inför barnen, varav yngsta grät varenda kväll under denna period. Vad jag hatade mig själv för mina brister och hennes smärta!
Den redan ganska påfrestande situationen blev om möjligt ännu värre av ett stort elfel som slog ut alla mina vitvaror (diskmaskin, spis, frys och mikro). Jag hade en nyopererad hand, två barn och ingen möjlighet att varken köra bil eller laga mat. I det läget ville jag nog mest bara lägga mig ner och dö.
Men jag hittar hyfsat snabbt tillbaka till den jag är, till mitt jag. Känslan som ofta tär på mig, känslan av att vara fel och inte passa in...det är en del i vem jag är. Jag måste bli trygg i den.
För jag ÄR annorlunda än normen. Jag vill annorlunda än de flesta. Jag värderar andra saker än samhället tycker man ska.
Så inleder jag mitt nya år. Med mod att be om förlåtelse, styrka att förlåta och beslutsamhet att göra det jag vill men aldrig har vågat förr.
// Jenny ❤️
