Den 13 mars 2011 – Inte så smart.
Jag måste verkligen lära mig när det är dags att styra in
tankar och samtal på annat...
Vet ju om att jag mår dåligt av att prata om sådant som
varit jobbigt och att det ofta utlöser ångest som är svår
att skaka av sig sen. Som biter sig fast och gnager inuti.
Ibland några timmar, ibland i dagar.
Visst, det är säkert bra att prata om svåra saker och få
”bearbeta” dom. Men man bör välja tillfälle med omsorg.
Inte sen kväll, ensam med Lova och massor att göra dagen efter.
Visst är det sant det du skriver, men det är inte så lätt - tränar fortfarande på det:)...Av någon konstig anledning så känns det som att tankarna och känslorna flödar i precis fel tillfälle jämt... Kramisar till dig
Eller ärdet som för mig. Där alla jämt frågar hur jag mår,och om jag svara bra så frågar dom igen hur jag mår. Precis som att jag inte kan må bra, eller att dom inte klarar att jag mår bra. Så då blir det automatiskt att prata om hur dåligt jag mår ,för då slutar dom fråga och vi kan prata om annat istället.
Mimmi
Mimmi:
Ja, det är svårt det där...
Ibalnd känns det lite som att man "brukar" ju må
dåligt, så folk tror inte riktigt på en när man
säger att allt är bra.
Annica:
Det är väl en konst att lära sig...om man någonsin gör det. Jag vet egentligen att jag måste vara utvilad, må bra och ha en i övrigt lugn tillvaro för att kunna hantera jobbiga saker (tex se en tung film). Ändå utsätter jag mig för sånt ibland och glömmer bort/förtränger att det ofta blir jobbiga konsekvenser.
Kramar Jenny
