Den 2 oktober 2010 – Google...
Sökte ett jobb igår kväll. Sent.
I morse klockan åtta ringde dom. Kunde jag komma på en intervju.
Ja, självklart!
Ett jättebra jobb. Ett riktigt drömjobb för mig.
Det verkade ännu bättre när jag varit där. Åh, vad jag vill ha det!
Även om jag är lite rädd för att jag inte skulle klara av det.
Inte orka att gå från ingenting till 100 procent med massa ansvar.
Jag var en av tio som fick komma på intervju. Av 60 sökande på två dagar.
Sen tog dom bort annonsen. Intresset var så stort att dom inte hann med.
Tänkte att jag kanske hade en chans. Sen funderade jag på vad man skulle hitta
om man googlade på mitt namn... Önskar jag inte hade kollat.
Sida efter sida med länkar till tv-inslag och tidningsreportage om mig. Det ena med
värre rubrik än det andra. Mycket om död och mörka dagar.
Lite ledsen.
För jag inser ju att dom kommer kolla upp mig. Söka på namnet.
Och hitta allt det där. Sen har dom bara nio kandidater kvar att välja på.
Låter krasst. Och jag borde vara positiv tills jag fått besked. Jag vet.
Men jag vet också att det inte fungerar så.
Jag har inte en chans.
Och det känns sorgligt. För jag vill verkligen det här. Och dessutom vet jag
att jag hade gjort ett grymt bra jobb om jag fick chansen.
Först vill jag be om ursäkt för att jag inte skrivit på länge trots att jag läser din blogg varje dag. Jag har haft en tung period med vardagen, mående, mediciner och livet i stort. Nu till dig. Jag tycker du är helt fantastisk som gjort så mycket trots att du mår dåligt. Du skall inte skämmas över vad som kommer upp när du googlar ditt namn utan känna stolthet. Förstår att det känns jobbigt när man skall söka jobb o så men det visar ju vilken stark och kreativ tjej du är. Håller tummarna för dig
Lätt att tappa tron på sig själv. Hoppas det går bra och att du får jobbet!
Anders
- Hej! Vad kul att höra av dig! Även om det är tråkigt att höra att det inte varit så bra för dig på sistone... Och du behöver absolut inte be om ursäkt för att du inte skrivit! Tack för fina ord också - det värmer <3
Många tankar till dig och hoppas du börjat må bättre igen och att du får må bra genom denna mörka årstid!
Tappaintehoppet
- Ja, det är alldeles för lätt att börja tvivla och tappa tron på sig själv. För min del kanske snarast tron på att jag förtjänar något bra, för jag vet att jag kan!
Kramar till er båda!
