remiss.blogg.se

I femton år kämpade jag. Mot döden. Och mot livet. Sen fick jag en diagnos. Nu kämpar jag för att acceptera den. För att orka ta mig igenom behandlingen. Och för att bli den mamma min dotter förtjänar.

Vart ska man ta vägen?

---

Jag kunde inte ha skrivit det bättre i denna ljuvliga natt. . .



Tänker ofta på dig och hoppas du får rätsida på allt snart!

Kram Erika

Känner precis samma...! Blä!

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: