Den 23 juli 2010 – Drömmar om framtiden
Allting känns lite tungt och jobbigt just nu.
Jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen. Med något.
Önskar att det var enkelt. Livet. Att det var enkelt att leva.
Känner mig ensam. Utanför överallt.
Och jag orkar inte försöka ta mig in. Jag vill vara jag.
Fast ändå inte.
Trött på att alltid behöva kämpa. För allt.
För det jag vill ha, för det jag tror på, för den jag är.
Någon gång kan väl livet vara lite vänligt mot mig?
Ge mig någonting utan att debitera överpris?
hejhej jag har lite samma problem som det du skriver och nu ska jag börja arbetsträna inom det närmaste så undrar hur det kommer gå känner inte mig redo alltid men sen i nästa andetag så känns det jätte kul att börja och komma iväg och träffa lite nytt folk... Sen e jag lite rädd för att jag ska gå upp i en manisk fas när allt e så nytt och spännande och man ska visa arbetsplatsen att man kan och vill jobba...
Tror vi får betala ett högt pris på allt vi gör tyvärr så jävla tråkigt att leva i ett rut mönster men så fort man gör nått utan för det mönstret så kommer det och slår en i bakhuvudet och man betalar överpris för den kvällen man ute och roa sig.... Tråkigt!!!!
Hoppas du har haft en hyfsad sommar ändå och kunnat njuta av solen ibland iaf
Stora sen sommar kramar från mig KRAM
kristian
Kul med arbetsträning! Var ska du vara? Det kommer säkert gå bra! Jag blev inte hypoman eller så när jag började, men var ändå ganska uppstressad i tankarna och hade svårt att sova, men det blev bättre allteftersom.
Känner så väl igen det där att växla mellan att längta ut och få börja samtidigt som man är rädd för att inte orka eller klara av det.
Så 10 timmar i veckan var perfekt att börja med för mig! (Valde att jobba 5 timmar tis+ons så fick jag lång återhämtningstid =)
Har på det stor hela faktiskt haft en riktigt bra sommar! Mycket bättre än förra året.
Hur har din varit? Också kunnat njuta av solen hoppas jag!
Kramar Jenny
