Den 2 april 2010 – Insikt.
Jag har mått så oförskämt bra ett tag nu.
Försöker njuta av varje morgon jag vaknar och
känner livslust, men oron över att den ska tas ifrån
mig igen är trots allt lite påträngande.
Jag har insett så mycket det gångna året.
Om vänskap, kärlek, livet och mig själv.
Det finns så mycket jag skulle vilja dela med
mig av. Jag funderar på ett sätt.
Senare i vår kommer (ännu) ett reportage om
mig i en tidning.
Det är mitt första steg mot bättre kunskap om
psykiska diagnoser.
Jag skäms inte över min diagnos.
Det borde ingen behöva göra!
Hej :)
Jo, sömnlösa nätter är inget man värdesätter eller för den delen saknar när dom inte längre finns med en.
Jag har en ganska tuff period nu, har stora problem med att kontrollera mina känslor och det blir lätt utbrott åt alla håll.
Hade en vecka som var så bra, men sen efter den veckan så hade jag 6 dagar när jag inte fick mig ur sängen, jag tog ut mig fullständigt på den veckan som var så bra. Men man vill ju inget hellre än att ta vara på varje sekund fullt ut när man mår så där bra. Det är knepigt, jag måste hitta en balans.
Vad skönt att höra att du har fått må bra ett tag! :) Hoppas att det får fortsätta att vara så och att natten som var bara var just de natten! Håller tummarna för dig!!
Massa vårkramar! :)
Ja, det är ju så. Man känner liksom att man måste passa på att få så mycket som möjligt gjort dom bra dagarna och ta tillvara på varenda sekund - för rätt som det är vänder det igen...
Till viss del har det väl (ial för mig) med diagnosen att göra. Mina bra dagar är kanske inte vanliga, bra dagar utan snarare lite lätt åt det hypomana hållet - vilket gör att jag blir helt utmattad sen när jag väl "landar" igen.
Många kramar <3
