Den 18 september 2009 – JAG ORKAR INTE!
Vid gårdagens sjukhusbesök ”skällde” A-M på mig en del pga mitt slarv
med diabetesen och mina urusla värden. Jag vet ju att hon har rätt.
Och jag vet ju också att jag skulle kunna ligga mycket bättre.
När jag väntade Lova hade jag exemplariska värden hela graviditeten igenom.
Men det var lättare då. Jag hade ju någon annan mig själv att kämpa för.
Och dessutom mådde jag inte såhär då.
Nu är jag mitt uppe i terapi för att lära känna mig själv i kombination
med mediciner som ger mer eller mindre jobbiga biverkningar.
Jag orkar bara inte ta tag i min diabetes också nu.
Jag vet att jag borde. Måste kanske. För jag förstör ju min kropp annars.
Jag vet det och det stressar mig något enormt. Men jag orkar inte!!!
Jag vill bara gråta när jag tänker på det.
Krypa in i nåt litet skåp och gömma mig.
Få vara ifred.
Vill inte, vill inte, vill inte.
Det är inte rättvist! Varför måste det var så mycket?!?
Kunde det inte räcka med en liten sjukdom? Det hade jag fixat.
Nu känns det som jag kvävs av alla diagnoser från alla håll och kanter.
ORKAR INTE!
att hålla ihop en själ i en kropp kräver så mkt. förstår kampen du för.
jag vet precis hur det är, men du har ju ett underbart stöd av din familj så jag tror du klarar detta också, jag tror på dig!! kram kristian
Jag förstår precis. Försök kämpa, jag vet att det känns som tomma ord väldigt ofta men det finns så mycket att leva för!
Jag önskar jag kunde skänka dig kraft till att orka!
Kram Erika
Tack alla tre! kram
