Den 14 novermber 2009 - Vin & ost

Är trött på att allt känns som ett spel, en maktkamp.

Vem bryr sig minst? Jag vinner sällan.

 

Vill lägga alla kort på bordet. Öppen hand.

Men det är svårt när korten är otydliga.

Det är svårt när jag inte kan läsa dina.

 

Jag har sagt det förr, och jag säger det igen:

Det är något som gör att jag inte kan släppa taget.

Oavsett vad, så stannar jag kvar.

Har alltid gjort. Kommer nog alltid att göra.

 

Så utnyttja mig. Krossa mig.

Jag samlar alltid ihop bitarna och försöker igen.

 

Låtsas inte att du inte förstår.

Du vet vad jag menar. Du vet var jag står.

 

"Du säger att jag skrämde bort dig.
Men du var ju aldrig här" 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0