Den 30 juni - Döden serverad på silverfat?
Idag var det dags för intervju för jobbet jag blev uppringd om igår.
Det kom så hastigt på så jag hann aldrig bli nervös.
Det vara bara att rota fram lite intyg och arbetsprover och kolla upp vart jag skulle.
Men strax innan jag skulle iväg kom posten.
Ett brev från sjukhuset. Antagligen en läkartid, tänkte jag och öppnade det.
Det var det inte. Det var ett brev från läkaren jag var hos förra veckan.
Provsvaren hade kommit och hon hade försökt nå mig via telefon utan resultat.
I vilket fall visade proverna att min lever inte mår så bra.
Jag blir helt chockad. Tänker att det måste vara fel.
Jag har aldrig haft några problem med levern innan.
Första tanken är på skador av alkohol - men jag dricker ju nästan aldrig...
Andra tanken är infektioner, typ hepatit - men hur och var skulle jag fått det?
I bilen på väg till intervjun dyker tanken på cancer upp. Men nej, så illa kan det väl inte vara..?
Resultatet blir i alla fall att jag har svårt att fokusera på intervjun eftersom helt andra tankar
tenderar att dyka upp och störa. Jag är ledsen och rädd.
Och jag funderar på om jag själv orsakat detta genom att ibland önska att jag vore död.
Nu får jag kanske döden serverad på silverfat - och ändå är jag inte nöjd.
Otacksamma jag har insett att jag vill leva!
