Gott nytt år!



Den 11 december 2010 – För MIN skull (för en gångs skull)

Bestämt mig för att det inte kommer fungera för mig att jobba

(arbetsträna) på Lifs.

Jag gör ingenting halvhjärtat. Och ska jag göra allt de vill så kommer

jag att arbeta dygnet runt för att allt ska bli perfekt. Såväl intervjuer

som korrektur och layout.

 

Kan tänka mig att vara där nån dag i veckan i så fall. Men vill först prata

med Region Skåne om vad de tänkt jag ska göra om jag är hos dom.


Den 10 december 2010 – Nivå Extrem!

För någon dag sedan ringde min handläggare på arbetsförmedlingen.

Christina, som ni läsare säkert förstått vid det här laget att jag inte har

så nån vidare tilltro till.

Men den här gången hade hon en positivt nyhet :-)

Lifs (Lunds integrationsfrämjande samarbetsorganisation),

hade kontaktat Arbetsförmedlingen och behövde en journalist. 

Efter sökning i registret hade de hittat mig och kontaktat Christina

som i sin tur hörde av sig till mig.

 

Idag var jag där på en intervju. Eller nåt åt det hållet.

Jobbet i sig verkar intressant. Den journalistiska biten.

Mycket politik, vilket hade varit kul som oväxling till

de ganskalättsamma ämnen jag skrivit om på sistone.

Och det innefattar både skrivande, radio och tv.

 

Sen berättar de att jag även kommer behöva assistera den som jobbar

med layouten – och är synskadad...

När de visar mig runt tillägger de att jag kanska kommer behöva

korrekturläsa också – för han som jobbar med det är dyslektiker!

Nej, det var inget skämt!

 

De har verkligen dragit det där med att vem som helst ska kunna

jobba med vad som helst till extrema nivåer.

Blev rätt ställd, vilket kanske var tur eftersom jag på så sätt lyckades

hålla mig för skratt ända tills jag var på väg hem.

Då ringde jag David och skrattade så jag grät och han inte förstod ett

ord av vad jag sa =)


Den 9 december 2010 – Jag får (ännu) en idé.

Jag har så mycket grejer för mig hela tiden. Små projekt...

Vet att jag borde ta det lite lugnt ibland, men det är svårt när

jag mår bra och bara vill ta tillvara på varenda liten sekund av livet.

 

I vilket fall så läste jag om ett projekt i Stockholm för ett tag sedan,

där några tjejer samlar in julklappar till hemlösa varje år.

Funderade på om jag skulle kunna göra något liknande kanske..?

 

Och så idag beslutade jag mig för att ta tag i det hela.

Ringde runt och kunde konstatera att det inte fanns något liknande projekt

i Skåne (Malmö & Lund).

Så det var bara att dra igång med andra ord. Spred det bland vänner och

startade facebook-sidan ”Bidrag till en God Jul”.

En timme senare ringde Lokaltidningen i Lund och ville skriva om det!

Åh, vad glad jag blev!

 

Nu hoppas jag på mycket hjälp och fina julklappar till alla Lunds hemlösa,

kanske även till de i Malmö, även om det kan bli svårt att hinna med och få

in tillräckligt mycket – är ju trots allt ganska sent ute...

Men vi får se! :-)


GOD JUL!!!

Nu tar jag en liten blogg-paus på ett par dagar,
ska fokusera på att fira jul ;-)

Önskar er alla läsare en RIKTIGT HÄRLIG JUL!
Så "ses" vi igen i mellandagarna!


Vill också passa på att tacka er som bidrog till min
insamling för hemlösa i Lund & Malmö.
TACK - NI ÄR UNDERBARA! <3

Kramar Jenny

Den 8 december – Intervjun i Stockholm

Som jag nämnde för ett tag sedan så fick jag i uppdrag från Allas

att göra deras specialreportage inför internationella kvinnodagen.

Och eftersom det var min idé vad (vem) reportaget skulle handla om

så fick jag även äran att göra det själv.

 

Idag var det dags och jag hade tagit tåget till Stockholm för att träffa

kvinnan i fråga och göra en intervju med henne över en fika.

 Lyckades faktiskt hitta rätt – trots min totala avsaknad av lokalsinne!

 

Och intervjun gick över förväntan.

Hon var hur trevlig och gullig som helst och tiden bara rann iväg.

 

Nu har jag precis skrivit in och utvecklat mina anteckningar i word.

Bäst att passa på medan jag fortfarande har vad hos sa färskt i minnet

och dessutom kan tyda vad jag kladdat ner i mitt block...

 

Bor hos en vän över natten, så nu ska jag stänga av datorn, ta ett glas

vin och vara lite social istället.  


Den 7 december 2010 – Föreläsningen på universitetet

Igår var jag tillsammans med en annan tjej och föreläste för

psykologstudenter på universitetet här i Lund.

 

Det var jättekul med så många intresserade studenter som tog

chansen att ställa frågor efteråt också.

 

Hoppas på fler liknande föreläsningar!


Den 6 december 2010 – Anledningen...

Jag har funderat hela helgen. Försökt förstå.

Vad var det som hände i fredags? Varför blev det så fel?

 

Har mitt vanliga måndagsbesök hon Emmy (min psykolog).

Berättar om helgen. Och om vad jag tror.

Att det blev många nätter med för lite sömn.

Dagar som var jättestressiga.

Och så den utlösnade faktorn, avsnittet av Inferno i torsdags.

 

Det väckte känslor hos mig som var jobbiga. Påminde mig om

en tid då jag resonerande annorlunda än idag. Påminde om en

tid för många år sedan då livet var nattsvart.

 

Sen sköt jag undan den känslan. Stängde av och fokuserade på att

fixa jobbet på Lokaltidningen nästa dag.

 

När sen fredagen led mot sitt slut och det blev natt.

När jag kopplade av, då kom alla känslorna upp till ytan.

Det gick så snabbt. Helst plötsligt hade jag färdats flera år tillbaka.

Nu och då flöt ihop. Jag fastnade i en känsla från förr.

Och i ett beteende som hörde den tiden till.

 

Emmy trodde detsamma. Att jag inte tagit mig tid och tillåtit mig

känna direkt när det blev jobbigt.

Träffade Dr Anders också. Han sa också likadant. Dessutom sa han

att jag måste tänka på vad jag utsätter mig för.

Att innan jag ser ett sådant program eller på annat sätt öppnar mig

för sådant som kan vara jobbigt – så måste jag se till att förutsättningarna

är de rätta. Att jag mår bra. Är utvilad och känner mig stark nog.

 

Tror han har rätt.

Måste börja tänka mig för.

Undvika sådant som kan få mig att må dåligt igen.

För jag vill aldrig mer må som förr, jag vill aldrig mer må som i fredags. 


Den 4 december 2010 – Dagen efter

Vaknar och vet inte riktigt var jag är.

Huvudet känns tungt och gör ont. Mår illa.

Det stramar i handleden när jag vänder på mig.

Minns.

 

Önskar att jag kunde somna om. Fly undan verkligheten.

Vill inte minnas nattens alla känslor. Inte känna självföraktet.

 

Ett misslyckande, ja. Men jag ska inte fastna i det.

Jag ska inte dra mig undan och stänga av alla känslor den här

gången. Jag ska samla all kraft jag har och lägga den på Lova.

 

Så jag går upp. Jag...är. Varken mer eller mindre. Jag bara är. Finns.

Lova är glad att jag är uppe. Hon kokar kaffe med smör på sin Brio-spis.

Världens godaste kaffe.

Kramar min fina lilla tjej. Säger till henne att hon är den bästa som finns

och att jag älskar henne mest av allt.

 

Vi bakar lussekatter, Lova och jag.

Känner att hon är glad att vi gör något tillsammans.

Jag är inte närvarande till hundra procent. Men jag är ändå där.

Och jag inser att det är det som är skillnaden från tidigare.


Den 3 december 2010 – Mardrömmen

Jag har haft mycket att göra på sistone. För mycket tror jag.

I onsdags ringde som sagt Lommabladet.

 

Ensam på redaktionen. Massor med grejer som skulle skrivas.

Två intensiva dagar. Knappt någon sömn.

Önskar jag kunde säga nej.

 

Efter middagen tar jag ett bad. Ett jättevarmt. Huden blir alldeles röd.

Och jag blir tung och dåsig. Sätter mig upp. Lutar huvudet mot kakelväggen.

Sen tar jag lite smärtstillande mediciner. Dom jag inte borde ta.

I alla fall inte när jag inte har ont någonstans...

 

Kroppen blir tung. Och det är så skönt att känna hur stressen rinner av mig.

Men istället kommer känslorna. Ledsenheten och längtan efter närhet.

Med ens blir allting jobbigt igen. David sover och jag vill inte störa.

 

Klockan blir två, den blir tre och så närmar den sig fyra.

Jag trycker in naglarna så hårt i låret att det blöder. Det känns skönt.

Behöver skriva lite. Startar datorn och väntar otåligt.

 

Fan, fan, fan!!! Vad är det här?

Jag ska inte känna såhär nu! Jag mådde bra. Jag mådde ju faktiskt bra.

Och nu sitter jag här och känner den där jävliga känslan av att vilja ge upp.

Gå ut i natten och aldrig mer komma tillbaka.

 

Det här får inte hända nu. Det FÅR inte hända nu!!

Det är nog bara trötthet. Det måste vara så.

 

Tar en kniv och låter den röra lätt vid huden. Trycker lite hårdare.

En droppe blod. Det känns så bra.

 

Nej, jag vill inte dö. Bara blöda lite. Lindra. Hantera.

Nu kommer jag nog kunna sova i alla fall.  




Hjälp mig gärna med min insamling till hemlösa i Lund & Malmö!
Kontakta mig på
remiss.blogg@hotmail.com eller leta upp gruppen
"Bidrag till en God Jul" på Facebook.

Tack & kram / Jenny

Den 2 december 2010 – Lokaltidningen

Sent igår kväll ringde dom från Lommabladet.

Kunde jag hoppa in och jobba torsdag-fredag?

 

Kände inte riktigt att jag kunde tacka nej, så idag var jag på plats

på redaktionen som ligger här i Lund.

 

Blev en heldag bestående av att ringa runt och boka in intervjuer.

Och en kväll bestående av att göra flera sådana.

Imorgon ska jag iväg och göra fler samt fotografera under fm.

Sen skriva, skriva, skriva innan deadline runt 15.

 Behöver jag nämna att jag är aningen stressad?!

http://www.e-pages.dk/lommabladet/142/ 
(sidan 2 & 10 i detta nr blev det bland annat) :-)


(Såg förresten sista avsnittet av Inferno i kväll.

Handlade om självmord och jag tyckte det var skitjobbigt!

Önskar jag inte hade tittat...eller åtminstone stängt av när det

började kännas jobbigt...)


Den 1 december 2010 – Reportaget

Idag var jag på Allas på arbetsrehabiliteringen. Som vanligt på onsdagar.

Satt och skrev det sista på en text när reportagechefen kom och frågade

om jag funderat mer på reportaget till internationella kvinnodagen...

 

För ett tag sedan var det nämligen möte kring vad Allas ska ha för speciellt,

lite större reportage inför den dagen. Mitt förslag var att ha en positiv vinkel.

Skriva om en kvinna som gjort något bra och som påverkat många.

 

Kvinnan i fråga bor i Stockholm, så jag trodde en frilans skulle få göra

intervjun med henne. Men det visade sig att eftersom det var mitt förslag

så tyckte reportagechefen att jag skulle få åka upp och göra intervjun själv.

 

Känner lite press på mig. Nu måste jag verkligen göra ett bra reportage.

Men mest ser jag bara fram emot det. Ska bli jättekul :-) 




Hjälp mig gärna med min insamling till hemlösa i Lund & Malmö!
Kontakta mig på
remiss.blogg@hotmail.com eller leta upp gruppen
"Bidrag till en God Jul" på Facebook.

Tack & kram / Jenny

Den 30 november 2010 – Tågresan hem

Efter några snöiga och kalla dagar i Stockholm (fast varma möten

och människor), var det dags att åka tillbaka till Lund.

Det gick lite sådär får man nog säga...

 

Stressade till centralen bara för att få beskedet att vårt tåg var en timma

och femton minuter försenat. Så vi fikade, tog det väldigt lugnt.

Så fem minuter innan ordinarie avgångstid ändras plötsligt tidtabellen

och tåget ska avgå i tid!

Inte lätt att springa med en treåring och flera väskor...

Men vi hann med tåget i alla fall.

 

Sen åkte vi i ca 30 minuter innan vi stannade. Strömavbrott.

Bistron stängde och Davids ipad (som Lova skulle spela spel

på fungerade inte). Min dator och film blev räddningen.

 

Tre timmar försent kom vi äntligen fram till Lund.

Lova var vid det laget ganska trött och arg. Jag med.

 

Ogillar tåg.

Men åh, så skönt det är att vara hemma!



Hjälp mig gärna med min insamling till hemlösa i Lund & Malmö!
Kontakta mig på
remiss.blogg@hotmail.com eller leta upp gruppen
"Bidrag till en God Jul" på Facebook.

Tack & kram / Jenny

Extra inlägg 10 dec 2010

Hej alla!

Jag tycker julen är underbar!
Och jag tycker den ska vara underbar för alla!

Därför har jag lite hastigt bestämt mig för att samla
in julklappar/pengar till julklappar åt hemlösa i Lund & Malmö.

Ber därför om er, mina läsares hjälp med att hjälpa!

Hygienartiklar (alkoholfria), strumpor, vantar, mössor och t-shirtar
är det som önskas mest. Men ALLT och ALLA slags bidrag är välkomna!
(10 kr eller ett par strumpor är lika välkommet som större summor eller
produkter i större kvantitet)!


Gör julen lite extra speciell för någon som behöver det!

Maila mig på remiss.blogg@hotmail.com


Kramar Jenny

Den 27 november 2010 – Lite tur :-)

Idag åkte jag till Stockholm. Ska stanna några dagar.

Imorgon flyger David och Lova hit också.

 

Lova är lite förkyld och vaknade flera gånger under natten.

Det innebar knappt tre timmars sömn för min del...

Så jag var mer än trött när jag skulle iväg på morgonen.

 

Hade bokat en förstaklass-biljett. Tyckte att det kunde vara skönt

med mer plats, tidningar, kaffe och internet.

Men när tåget kom visade det sig att den vagnen gått sönder och

bytts ut mot en liggvagn...

 

Och det kunde inte passat mig bättre!

Jag fick ligga och vila hela resan.

Och får tillbaka hela biljettpriset :-)

 


Den 26 november 2010 – Fotograferingen & jul

Idag har lägenheten fotograferats.

Och det är så skönt att det äntligen är över!

Såg ut som det blev fina bilder – och konstigt vore ju annars,

med tanke på hur fin, ljus och luftig lägenhet vi har nu efter

en veckas städande och plockande :-p

 

Brukar julstäda lite inför första advent, men såhär rent och fint

har det nog aldrig varit innan. Så det ska bli mysigt att plocka fram

ljusstakar, gardiner, glitter, prydnader och annat nu i dagarna.

 

Julen är något av det underbaraste som finns.

Varm känsla i magen. Glitter i ögonen. Doft av stearin och glögg.

Vad kan man inte älska med det?! 


Den 23 november 2010 – Samtalet från David E

Lova har precis kommit hem från dagis. Hon står i hallen och

skriker så högt hon bara kan. Nånting om ett hårspänne som hon

inte kan hitta... (Med andra ord, hon är trött och hungrig).

 

Mobilen ringer. Får gå in i sovrummer och stänga dörren.

Det är David, han som håller i attitydambassadörprojektet här i Skåne.

Undrar om jag kan skriva några texter år Region Skåne.

Ja, självklart vill och kan jag det.  Så vi går igenom ett upplägg.

Sen undrar han om jag funderat på arbetsträningen där och vad

jag fått för besked efter mötet...

 

Ja, säger han. Jag hade ju tänkt och trott att du skulle jobba med mig.

Hjälpa till med ambassadörsprojektet och så. Fast det verkar som

att personalavdelningen har andra planer för dig efter att ha fått

ditt CV., fortsätter han.

Det visar sig att det är tre personer som alla vill vara handledare och

ha med mig i sina projekt =)

Jag som var orolig för att det inte skulle finnas någon som ville.

 

Skön känsla är det i alla fall. Att dom tror på mig. 


Den 21 november 2010 – Städar och städar och städar...

Vi ska flytta. Har jag nämnt det? Tror att jag gjort det.

Inte så långt visserligen. Bara några meter.

Men likväl är det massor som ska göras.


I nästa vecka ska lägenheten fotograferas för annonsen på Hemnet.

Så här måste städas, och massor med grejer behöver flyttas ner i

källaren och ut i garaget.

Och så måste vi handla lite småsaker – fina haddukar, ljus, tvålpump,

och så såklart citroner, frukt, färska örter och snittblommor.

 

Känns som vi städar, städar och städar. Men det syns inte.

Var kommer alla dessa grejer ifrån??

Lova har enorma mängder leksaker... Sorterar bort massor när hon sover.

 

Längtar så tills det här är klart och vi kan koppla av ett tag igen...

...tills visningen i början av januari närmare bestämt.


Den 19 november 2010 – PT & Skridskor

Idag var jag i Malmö och träffade en personlig tränare.

Vi pratade igenom ett träningsupplägg för att jag ska kunna gå

ner dom sista envisa kilona som blivit kvar sedan litiumbehandligen.

 

Han verkade helt okej. Väldigt trevlig och så, men kanske lite för mesig

för mig... Nåja, ska fundera på det.

Något måste jag komma igång med snart.

 

En litet ljus i vintermörkret på temat träning är i alla fall att ishallen

här i Lund har öppet.

 

Det känns lite tungt att ta sig dit ibland, men väl där är det så

underbart! Det är faktiskt svårt att slita sig och bege sig hem igen.

Jag tänker hela tiden”bara ett varv till...”

 

Älskar att känna hur det blåser i ansiktet och kinderna blir alldeles kalla.

Hur man kan ta av sig allt mer när man fått upp värmen och det blir allt

smidigare att röra sig.

 

Och något som gör det hela ännu bättre är att Lova också älskar det.

Kanske för att hon ser hur mycket jag gör det...

Men i vilket fall är hon väldigt annorlunda på isen.

I vanliga fall ger hon upp och blir arg när något går emot henne. Men

när vi är i ishallen så vill hon inte gå hem. Trots att hon ramlar.

 

Och hon blir lika glad varje gång jag föreslår att vi ska åka skridskor :-)



Jag med min lite trötta, fina isprinsessa <3


Den 17 november 2010 – Snälla gör mig illa!

Åh, jag blir galen på dessa svängningar!!

Ena dagen njuter jag av livet och mår toppen.

Sen mår jag dåligt igen. Som just nu.

 

Ångest, ångest, ångest.

Utan att jag kan förstå varför. Den bara dyker upp. Gnager och skaver.

Tar upp en massa plats i bröstet. Så det blir svårt att andas.

 

Jag längtar så efter att få döva den. På dom sätt jag kan och vet om.

Men jag får inte, får inte, får inte!!

Borde sova istället. Vakna utvilad och lättare till mods.

 

Jag är så dum.

Jag utsätter mig för sådant jag vet skadar mig.

Varför tar jag så jäkla dåliga beslut??

Jag anar att någonstans inom mig så finns fortfarande

en övertygelse om att jag inte förtjänar bättre än såhär.

 

Jag vill förtjäna bättre.

Jag vill omge mig med människor som bryr sig om mig.

Jag vill bara omge mig med människor som bryr sig om mig.

Jag vill kunna välja bort dom som gör mig illa och får mig att

känna mig betydelselös, ouppskattad och ledsen.

 

Men jag kan inte.

För jag tycker inte att jag förtjänar bättre än såhär.


RSS 2.0