Den 17 november 2010 – Snälla gör mig illa!
Åh, jag blir galen på dessa svängningar!!
Ena dagen njuter jag av livet och mår toppen.
Sen mår jag dåligt igen. Som just nu.
Ångest, ångest, ångest.
Utan att jag kan förstå varför. Den bara dyker upp. Gnager och skaver.
Tar upp en massa plats i bröstet. Så det blir svårt att andas.
Jag längtar så efter att få döva den. På dom sätt jag kan och vet om.
Men jag får inte, får inte, får inte!!
Borde sova istället. Vakna utvilad och lättare till mods.
Jag är så dum.
Jag utsätter mig för sådant jag vet skadar mig.
Varför tar jag så jäkla dåliga beslut??
Jag anar att någonstans inom mig så finns fortfarande
en övertygelse om att jag inte förtjänar bättre än såhär.
Jag vill förtjäna bättre.
Jag vill omge mig med människor som bryr sig om mig.
Jag vill bara omge mig med människor som bryr sig om mig.
Jag vill kunna välja bort dom som gör mig illa och får mig att
känna mig betydelselös, ouppskattad och ledsen.
Men jag kan inte.
För jag tycker inte att jag förtjänar bättre än såhär.
Hej! Vet inte om jag sagt hej än? Jag har iallafall läst din blogg helt från scratch och känner igen mig väldigt i dig. =)
Jättekul att du skriver och delar med dig! Jag skrev mycket förr, skriver visserligen mycket nu också men inte lika privat. Blir så konstigt då ALLA man känner sen läser det. Alla som tror att man är lyckligast på jorden, tjejen som alltid är glad! ;)
Kanske inte hjälper dig, men jag har upptäckt att simning är superbra vid ångesten. Förr gick ja alltid å sov då det blev jobbigt. Men nu åker jag till badhuset 2 ggr i veckan å simmar allt mellan en till två timmar och efter de är huvudet helt tomt typ. Helt underbar känsla. Hinner tänka supermycket medan jag far där fram och tillbaka.
Är inte så sugen på att åka å simma, faktiskt tar det väldigt mycket emot varje gång. Känns apjobbigt. Men väl där går de bra.
Jag utreds också nu för depressioner och ångest och bipolär är väl det som ligger närmast till hands. Men vad det blir för dom är ju osett än. Har bloggat lite om de under kategorin "Den inre resan".
Fortsätter att följa dig och hoppas på det bästa för oss båda! =)
Har alltså läst igenom din blogg här för ett tag sen, har inte läst sen du startade den. Vilket de kanske kan uppfattas som i texten där uppe! ;)
Käner igen mig.Hoppas att det blir bättre. Och att lampan kanske hjälper.
Du förtjänar att omge dig med människor som bara vill dig väl, du förtjänar att få känna dig älskad för den du är - precis som den du är! Välj bort de människor som får dig att må dåligt, och skicka med ångesten och de dåliga alternativen för att slippa ångesten med dem:) Många kramar
Malin;
Hej & tack!
Kul att du hittat in till mig och läst en del :-)
Tror ditt sätt att hantera ångesten genom att rensa tankarna genom träning (simning) är väldigt bra!
Att göra någonting fysiskt, där man samtidigt får en chans att rensa tankarna är väldigt befriande.
Men ja...det kan ju kännas motigt innan man är där...
Hoppas på det bästa för oss båda jag med!
Kramar Jenny
Mimmi:
Lovar att raportera eventuellt resultat av lampan!
Det är ju ett omdebatterat ämne huruvida det hjälper eller ej med ljusterapi - så får väl se...
Kramar Jenny
Annica;
- Som alltid tack för dina fina och värmande ord. Som jag vet är så rätt - men likväl svåra att efterleva...
Kramar Jenny
