I femton år kämpade jag. Mot döden. Och mot livet.
Sen fick jag en diagnos.
Nu kämpar jag för att acceptera den.
För att orka ta mig igenom behandlingen.
Och för att bli den mamma min dotter förtjänar.
Dagens känsla
Tillbaks på ruta ett. Trött på min naivitet. Men jag är också tacksamt medveten om vad jag har i mina barn och vänner. Och katterna såklart. Allt är inte för bra för att vara sant.