Post dos 3
Fy vilken natt (och dag). Feber, frossa och det känns som kroppen ska gå sönder. Alla tre katterna är helt oförstående och visar noll sympati. Kräver mat och tycker jag är tråkig som inte vill leka…
Maxi verkar iofs förstå att något inte riktigt står rätt till. Han har nämligen blivit tillsagt flera gånger i natt att gå ner från byrån…trots att han legat i sin klätterställning. I morse insåg jag att jag pratat med ett par svarta jeans. Som jag
själv lagt på byrån igår kväll. Har bett min älskade katt om ursäkt och han sa att eftersom jag faktiskt verkar vara lite sjuk så är det okej. Han är så storsint min prins!
Men han vet hur det är. Han har varit sjuk/mått dåligt flera gånger det senaste året. Och till skillnad från de flesta andra katter drar han sig inte undan och undviker att visa svaghet. Han kommer till mig istället. Blir extra tillgiven och
nästan ber om hjälp. Verkar lita på att jag tar hand om honom 😭❤️
Och det är klart, för när behöver man sin mamma/människa mer än när man inte mår bra?
Alltså hur gullig?! Kolla tassarna!!
Kommentarer
Trackback
