Google

”Gå nu INTE hem och googla”, sa läkaren när jag lämnade mottagningen.
Jag gjorde inte det. Jag läste ingenting om cancer.
Men visste ju redan lite.
Visste tillräckligt för att emellanåt bli rädd och orolig.

Dagarna går och det närmar sig operation. Tre dagar kvar nu.
Och i kväll gjorde jag det. Googlade. Läste. Om resultat och prognoser; 

Upptäcks cancern i tid och inte har spritt sig är överlevnaden 50 % efter 5 år.
Har den hunnit sprida sig är överlevnaden inte mer än några enstaka procent.

Är det här på riktigt?
Händer det här verkligen mig?
Fem år? Då är mina flickor 8 respektive 13 år...
Det går inte! Tyvärr, men jag måste säga bestämt NEJ här.
Jag måste finnas kvar längre än så. Mycket längre!

 
Rotar i medicinskåpet och trycker i mig en karta sömntabletter. 
Ibland måste man få en paus från verkligheten. 
I natt är ett sådant tillfälle. 
Jag tar tabletterna innan jag hinner börja tänka för mycket. 
Somnar snabbt och när jag vaknar är det ljust ute. 


Yngsta dottern kommer och kramas. 
Och allt känns lättare igen. Jag är inte bara en siffra i statistiken. 
Jag är en person med stark vilja, envishet och en förmåga att 
ta mig förbi alla de hinder och provningar som livet gett mig. 
Jag vet att jag kan göra det igen!  

(När det här inlägget publiceras sover jag gott på operationsbordet. 
Lovar att uppdaterar bloggen igen så fort jag orkar)! 


Kommentarer
Postat av: Annica

<3 <3 <3

2015-11-20 @ 17:33:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0