Den 29 juni 2011 – Ner och så upp igen!

Alla som har varit med om hastigt svängande sinnestämmning

vet hur otroligt påfrestande och utmattande det kan vara!
I natt kunde jag inte sova, så jag började läsa en bok.

Jag hann nog läsa två meningar innan jag började gråta,

(inte pga boken utan allt annat i livet som bara kändes så tungt). 

Grät i över en timma innan jag tillslut somnade runt 03.
Sov oroligt och drömde jättekonstigt om att jag skulle försöka

styra mina tankar för att förändra världen.

Vaknade 05 av att Lova ropade...
Somnade om runt 06, upp en timma senare.

 

Och jag såg fruktansvärd ut!
Sådär som man kan se ut om man inte sovit och dessutom

gråtit en massa = svullen, pluffsig, röda ögon och svart under.

Rufsigt hår med säkert både tårar och snor i...

Övervägde allvarligt att ringa jobbet och sjukanmäla mig.
Och ringa dagis och säga att Lova var sjuk – jag kan ju inte

visa mig för personalen i det skicket! De skulle ju tro att jag
var missbrukare, minst!

 

Men med kallt vatten, varmt te och smink så ser jag tillslut mänsklig

ut. Lämnar på dagis. Kör in och jobbar.

Nu i kväll tänkte jag på morgonen och synen som mötte mig i

spegeln. Och känner hur jag inte kan låta bli att le. Snart skrattar
jag för mig själv där jag står i köket.  

Ja, jag tycker det är lite komiskt.
Och ja, jag är medveten om att jag är rätt knäpp :-p


Kommentarer
Postat av: Mimmi

Låter rätt sunt att skratta åt sig själv tycker jag.

Som att du börjat acceptera att så här är det kommer att vara så. Knäppa är vi lite tillmans tror jag.

Stor Bamsekram Mimmi

2011-07-23 @ 10:21:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0