Den 14 juni 2011 - Någonting viktigt!

Jag har pratat mycket med min psykolog Emmy om samvete.

För ett tag sedan började jag fundera över det faktum att jag

aldrig känner dåligt samvete...så gott som aldrig i alla fall.

Och det är ju inte så bra!

 

Jag har funderat på om jag har något fel som gör att jag inte

kan känna samvete. Eller vad det beror på.
Men jag kan ju känna med andra. Har medlidande och empati.
Bryr mig väldigt mycket om hur andra har det och mår.

 

Tänkte att det kanske kunde vara så att jag tycker det är så jobbigt

att vara orsaken till att nån annan mår dåligt att jag tränger undan

den tanken och det dåliga samvetet...

 

Efter flera samtal kring detta berättar Emmy vad hon ser.

Vad hon tror att det jag kallar brist på samvete egentligen är.

 

Hon ser att jag inte betyder någonting för mig själv.

Och att jag verkligen, på djupet inte kan förstå att jag betyder

någonting för någon annan heller.

Det är ingen brist på känslor, ingen avsaknad av samvete.

Bara det att jag inte förstår hur någon jag gör (obetydliga jag),

skulle kunna beröra, såra eller på något sätt påverka någon annan.

 

Jag tar med mig den tanken hem. Fortsätter fundera.
Tror att det här är något som kan få betydelse för mig framöver.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0