Den 17 februari 2010 – Funderingar...
Jag tänker och funderar hela tiden.
För tillfället på det där med självskadebeteende.
Kanske för att Dr Anders frågade mig om det sist vi sågs.
Jag har haft svårt att se det hos mig själv.
Ja, inte det rent fysiska såklart. Skärsår är svåra att förtränga.
Men allt det andra. Främst kanske människorna.
Dom som jag tilllåter göra mig illa.
Psykiskt och ibland även fysiskt.
Jag blir så arg på alla andra som låter sig behandlas så.
För när det gäller andra kan jag se det.
Dom förtjänar det ju inte...
Jag kan bli arg på dom som gör mig illa.
Men inte för det dom gör mot mig.
Utan för vad dom gör och har gjort mot andra.
Men någonstans vet jag att ingen har rätt att skada mig.
Inte på något sätt.
Därför finns varje ord nerskrivet.
Varje fysisk skada dokumenterad.
Det är inte jag som är den svaga.
(För att inte någon, mot förmodan, skulle tro att David har
något med texten ovan att göra, så tillägger jag att han aldrig
gjort mig illa, inte på något sätt. Han är den snällaste jag vet).
