Den 14 januari 2010 – Jag ångrar mig.
Idag var det nytt besök hos Dr Anders.
Efter gårdagen hos Emmy och Margareta var jag beredd på
ett jobbigt och långdraget besök.
Det visade sig att även Emmy skulle vara med.
Dom hade väl bestämt sig för att tala förstånd med mig.
Tråkigt nog så är jag inte mottaglig för sånt just nu.
Jag lyssnar. Sen ler jag och skakar på huvudet.
Nej, jag vill inte ha någon mer hjälp.
Tack, men nej tack. Jag är klar.
Jag är lugn. Inga argument biter på mig.
Jag ångrar bara en sak. Att jag var ärlig. Att jag berättade
att jag gett upp, att jag tröttnat på livet.
Nu kommer jag tvingas prata om det, igen och igen.
Eller så får jag ta till hela mitt skådespelarregister och
låtsas må bra igen. Att det var en tillfällig svacka.
Jag sa detta till dom. Att det är så jag kommer göra.
Och trots att jag gav dom denna information, så
kommer dom tro på mig när jag om en vecka eller
två säger mig må mycket bättre.
Snälla, snälla låt dem hjälpa dig hjälpa dig själv!
Du verkar va en fantastisk person, låt inte sjukdomen inlinda dig i mörkret.
Hjälp dig själv och ta emot hjälpen.
Förstår att det är tufft och jag kan inte ens föreställa mig hur det är.
Men jag har sett vad människor hinner göra mot sig själva innan de blir hjälpta.
Så snälla, snälla hjälp dig själv!
Många kramar
Ps. Har läst din blogg ett tag och imponeras av ditt skrivande och mod. Ds.
hejhej!! nu e jag här igen, hoppas du saknat mig :) hihi..... jag tycker du ska be om att få ECT behandling fåste säga att det funkar och är inte specielt otrevligt.. jag e klar med mina nu förr denna gåbg iaf och jag e mycke piggare och känner mig bättre sen e där nog en bit kvar än då med det känns lättare nu iaf....
Många Stora Kramar Kristian
Tack "P" för dina ord. Jag önskar jag kunde, jag önskar jag våga lita på någon annan än mig själv. Och ta emot hjälp. Jag jobbar på det.
Kram till dig <3
Kristian!!!
Det är klart jag har saknat dig! Massor! Bloggen har känts lite tom utan dina kommentarer. Vad härligt att du känner att det gick bra och att du mår bättre nu efteråt :-)
Jag har haft en hemsk start på året. Inget tal om ny behandling för mig. Eftersom inga mediciner tycks hjälpa är diagnosen numer osäker... Allt känns lite hopplöst. Tillbaks på ruta ett liksom.
Många, många kramar Jenny
