Den 21 juli 2010 – Kylan i sommarvärmen

Ångest, ångest, ångest.

Det kryper i kroppen. Det gnager och trycker.

Så fort jag stannar upp, om så bara för en sekund, så slår den till.

Hotar att ta över. Mig och mitt liv. Mitt ljus och min glädje.

 

Därför vågar jag inte ta en paus. Jag måste sysselsätta mig.

Konstant. Annars bryter ångesten igenom och får övertaget.

 

Tankar, destruktiva sådana.

En nedåtgående spiral där jag trasslar in mig.

Fastnar, fångas, kvävs.

 

En värld där mörket råder. Kyla och tomhet.

Alltid natt. Ingen nalkande gryning.

Ingen sol och ingen fågelsång.

 

Bara ångest.  


Kommentarer
Postat av: Sjumilakliv

Känner så igen mig. Kämpa på. Tänker på dig.

2010-08-22 @ 10:12:18
URL: http://sjumilakliv.wordpress.com
Postat av: Jenny

Tack!

Och tråkigt att du känner igen dig får man väl säga...även om delad ångest bara är halv ;-)



Kram Jenny

2010-08-26 @ 21:55:56
URL: http://remiss.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0