remiss.blogg.se

Idag var jag och David på familjerådgivningen.

Det var första besöket.

Jag vet inte vad jag hade förväntat mig, men det

kändes som ett ganska klassiskt samtal av den sorten.

Vi fick berätta om oss, vad vi föll för hos varann från

första början och vad vi ville ha ut av rådgivningen.

Så inga överraskningar där direkt.

Men något som förvånade mig var känslan som

följde med när vi gick därifrån.

Något  jag inte känt på väldigt länge.

En tro på att det kanske finns en väg tillbaka

och en önskan att det ska göra det.